Visual Art, Visual Culture?

AICA-kongressen i London 2000

Kongressens tema var ”Visual Art, Visual Culture?” med underrubrikerna ”The Role of the Museum of Modern Art: Priests? Educators? Iconoclasts?”, ”Art & Representation of Visual Culture”, ”The Cultural Power of the Curator”, ”The City as a Vehicle for Visual Representation”, ”Art Education – Giving Permission for What?” och ”Art Criticism – Triangular Mutterings”. Tidpunkt: 10 – 21 september 2000.

Ett uppbåd stjärnor föreläste mer eller mindre inspirerat, Charles Jencks, Norman Bryson, Iwona Blazwick, Antony Gormley, Rosa Martinez… Tyvärr hade Okwui Enwezor lämnat återbud. Den intellektuellt mest stimulerande föreläsningen hölls av Sarat Maharaj, professor vid Goldsmiths College och co-curator for Documenta XI.

Enligt den utdelade förteckningen deltog 308 personer i kongressen, förutom sådana som dök upp vid enstaka tillfällen, vilket förmodligen är rekord i AICAs historia. Med undantag av vår egen kongress 1994, har inte tidigare så många svenskar varit med: Fred Andersson, Bo Borg, Gunnar Bråhammar, Christian Chambert, Anna Gunnert, Elisabet Haglund, Madeleine von Heland, Elisabeth Lidén, Lars Nittve, invigde kongressen, Sune Nordgren, tog emot oss i Newcastle, Ann-Sofi Noring, Katarina Peterson, ej medlem, Katarina Wadstein och Niclas Östlind.

Föreläsningarna ägde rum i Tate Modern. Det var ett stort framsteg att dela upp föreläsningarna i olika lokaler för att vinna tid. En nackdel var att de prominenta föredragshållarna framträdde i en sal med simultantolkning mellan flera språk medan det i det andra rummet inte fanns någon översättning alls. Diskriminering tyckte några. När föreläsningarna blev för tråkiga var det vederkvickande att ge sig ut bland världskonstverken i samlingarna.

De flesta bodde till ett ganska förmånligt pris på Bankside House alldeles bakom Tate Modern, där studerande bor under terminerna. Arrangörerna ordnade en rad utställningsbesök på museer och gallerier. Det är både en lockelse och ett problem med en konstkritikerkongress i en världsstad. Här finns oerhört mycket att se och London är fortfarande en mycket intressant stad för den som vill följa den aktuella konstscenen. Men det finns samtidigt en fara att det kan bli för mycket. Kongressen med postkongresstur blev i längsta laget, 11 dagar.

Vi besökte Saatchi Gallery ”Ant Noises 2”, Tate Britain ”Intelligence: New British Art 2000”, Whitechapel Gallery ”Protest and Survive”, White Cube 2 ”Antony Gormley”, Gagosian Gallery ”Vanessa Beecroft VB43 photographs”, inIVA ”Steve Ouditt Creole Processing Zone” etcetera.

Under postkongressturen såg vi en rad nya konstmuseer, konsthallar och konstinstitutioner från Newcastle i norr och söderut. Den på många ställen fria entrén hade en positiv effekt på besökarantalet. Fritt inträde på Tate Modern har gjort att besökarna väller in och slår alla publikprognoser.

Christian Chambert
ordförande

Styrelsens ställningstagande

Svenska Konstkritikersamfundet Lund, Stockholm, Uppsala 7 september 2000

Universitetsstyrelsen Lunds universitet Box 117 221 00 LUND

Svenska Konstkritikersamfundet, den svenska sektionen av Association Internationale des Critiques d’Art (AICA), en av UNESCOs NGOs, är enligt stadgarna ”organ för svenska konstkritikers och konsthistorikers gemensamma ideella intressen inom den moderna konstens och det aktuella konstlivets områden.” Föreningen har för närvarande 230 medlemmar. För mera information se föreningens hemsida: www.aicasweden.org

Konstkritikersamfundet protesterar mot det förslag som styrelsen för humaniora och teologi vid Lunds universitet ansåg det ”tragiskt” att behöva lägga fram den 23 maj

Ekvationen går inte ihop. Enligt en aktuell amerikansk rapport spås Sverige få den högsta tillväxten i världen samtidigt som Sverige ger den lägsta tilldelningen till humaniora bland alla OECD-länder.

Universitetets rektor Boel Flodgren skriver i sin välkomsthälsning på universitetets hemsida. ”Lunds universitet är Nordens mest kompletta universitet och här bedrivs utbildning och forskning på bred front i en månghundraårig europeisk tradition. Dagens och morgondagens samhälle kräver att människan förstår och kan hantera komplexa problem och sammanhang.” De humanistiska ämnena, inklusive konstvetenskap, söker ständigt nya svar rörande människornas tillvaro i samhället i äldre tid och i nutid. Hur skapar vi kulturer där det är meningsfullt att leva? I det långa loppet blir också sådan forskning nyttigt för oss alla. Detta är någonting som universitetet borde fortsätta att utveckla i linje med den egna stolta programförklaringen.

Samtidskonsten vid Institutionen för konst- och musikvetenskap har en speciell position inom den nordiska universitetsvärlden. Där finns den enda professuren med denna inriktning. Vi finner här viktig forskning om konst i offentlig miljö, fotografi, video och digital bild, genusstudier (med ett forskarlektorat) o.s.v. Det globala perspektivet är viktigt för institutionens lärare som deltar i olika internationella forskarnätverk. Denna höst slutförs projektet ”Svensk konstkritik från 1950 till i dag”, där en rad unga forskare deltar. Regeringen har gått i bräschen för en bättre arkitektur och stadsmiljö och engagerat sig i framtiden för formgivning och design. I samband med dess initiativ ”Arkitekturåret 2001” planerar institutionen att i januari nästa år genomföra en internationell konferens om designforskning.

Det är angeläget att satsa på konstvetenskapliga institutioner, där ämnet kan studeras i hela sin ämnesmässiga och historiska bredd inom områdena arkitektur, bebyggelse, bildkonst och design. Forskning om bilder finns exempelvis för närvarande inom många olika ämnen. Men det stora historiska och teoretiska greppet på bilden finns bara inom konstvetenskapen. Vad säger mer om en kultur än dess synliga uttryck i form av olika slags bilder och byggda miljöer? Detta vill vi som framtidspiloter veta mera om. Det är därför viktigt att framöver utveckla undervisningen och forskningen vid lundainstitutionen med dess rika mångfald av specialiteter.

Oerhört många studerande vill komma in på kurserna i konstvetenskap och arbetsmarknaden är återigen välkomnande. Det kommer även i framtiden att finnas ett stort behov i museivärlden och i medieindustrin av kvalificerade konsthistoriker med olika specialiseringar. Allsidiga konstvetenskapliga studier är inte minst en viktig bas för framtida konstkritiker.

Det är också angeläget att Dokumenteringsarkiv för modern konst, som är en del av Institutionen för konst- och musikvetenskap, får leva vidare och utvecklas. Arkivet innehåller bl.a. unikt material, dokument, brev etcetera, av stor betydelse för den forskning om konst och konstkritik som pågår vid institutionen. Exempelvis förvaras Svenska Konstkritikersamfundets äldre handlingar där. Föreningens officiella adress är Dokumenteringsarkivets.

Lunds universitet är den största enheten för forskning och högre utbildning i Skandinavien. Vi tar åter hjälp av universitetets egen hemsida: ”Mångfald och bredd karakteriserar universitetets verksamhet.” Svenska Konstkritikersamfundet har förhoppningen att universitetsstyrelsen lever upp till sina paroller, besinnar sitt ansvar för den konstvetenskapliga forskningen och undervisningen och drar tillbaka det sanslösa sparkravet.

För Svenska Konstkritikersamfundet

Christian Chambert ordförande/ styrelsen genom

John Peter Nilsson vice ordförande

Ann-Sofi Noring
sekreterare

Gunnar Bråhammar
kassör

Milou Allerholm
ledamot

Anna Gunnert
ledamot

Karsten Thurfjell
ledamot