Yrkesguide och etiska riktlinjer

Yrkesetiska riktlinjer för konstkritiker och yrkesmässiga rekommendationer

Antagna på Svenska Konstkritikersamfundets årsmöte 25 april 2012 och på styrelsemötet 21 maj 2013.

1. Målsättning

Enligt stadgarnas § 1 samlar Svenska Konstkritikersamfundet yrkesverksamma konstkritiker inom alla medier, vetenskaplig forskning, undervisning och utställningsverksamhet.

Svenska Konstkritikersamfundet är en ideell förening och har därmed inte rätt att agera förhandlingspart och har inte resurser att ge sina medlemmar juridisk rådgivning. Våra yrkesetiska riktlinjer och yrkesmässiga rekommendationer består av upplysningar och hänvisningar i syfte att definiera och stärka konstkritikerns yrkesidentitet, integritet och oberoende.

2. Yrkesfrågor, arbetsvillkor och tvister – uppdragsgivare/arbetsgivare

För rådgivning i yrkesfrågor, om arbetsvillkor och i tvister om arvodesförhandlingar och avtal hänvisas medlemmarna till respektive fackliga förbund och/eller intresseorganisationer, som exempelvis Svenska Journalistförbundet, Sveriges Författarförbund, DIK – Akademikerfacket för kultur och kommunikation (ingår i Saco – Sveriges akademikers centralorganisation) samt till övriga motsvarande organisationer.

3. Avtalslagen

Avtal, anbud och överenskommelser regleras i Avtalslagen (Svensk författningssamling. Lag 1915:218). Här beskrivs exempelvis att ett juridiskt giltigt avtal kan vara skriftligt eller muntligt. Paragrafen 36 kan i viss mån användas för att korrigera och jämka orimliga avtal. Avtalslagen 2010 är en uppdaterad version av hur avtalslagen har utvecklats i praktiken.

Det är viktigt att få en överenskommelse skriftligt bekräftad. Muntlig överenskommelse gäller visserligen, men är svår att hävda vid tvister.

4. Yrkesmässiga spelregler

I uppdrag för press, etermedier och motsvarande omfattas konstkritikern av Spelregler för press, radio och TV som innehåller publicistregler, yrkesregler och riktlinjer mot textreklam, utgiven av Pressens Samarbetsnämnd. I Pressens samarbetsnämnd ingår Svenska Journalistförbundet, Publicistklubben, Sveriges Tidskrifter och Svenska Tidningsutgivareföreningen.

Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till radio- och TV-lagen och programföretagens sändningstillstånd från staten.

Svenska Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, YEN, har två huvudsakliga arbetsuppgifter. Den ena är att ta emot, bereda och fatta beslut i anmälningar om överträdelser av yrkesreglerna. Det andra är att bedriva och stimulera yrkesetisk debatt.

5. Jävsregler

I yrkesutövningen omfattas konstkritikerns integritet av såväl generella jävsregler som av de jävsregler som gäller för det särskilda arbetsområdet, som exempelvis recensions-, forsknings- eller utställningsuppdrag. Svenska Konstkritikersamfundets medlemmar verkar inom ett brett och mångsidigt arbetsfält och följer de jävsregler som för råder specifikt uppdrag inom dags- och fackpress, etermedier, förlag och utställningsverksamhet, samt inom konst-, forsknings- och utbildningsinstitutioner.

Grundläggande bestämmelser om jäv finns i Förvaltningslagen 1986:233, § 11. Det är en generell lag för alla myndigheter, men innehåller jävsdefinitioner som även är giltiga för yrkesgrupper, föreningar och företag. Jävsreglerna kan utformas i förhållande till den egna yrkesverksamheten i syfte att garantera oberoende. Se till exempel Svenska Filmkritikerförbundets stadgar.

Att vara jävig betyder enligt lagen beroendeställningar i relation till släkt och närstående samt intresse- och lojalitetsbindningar som kan påverka uppdragets opartiskhet och trovärdighet.

6. Upphovsrätt

Svenska Konstkritikersamfundets medlemmar omfattas av Upphovsrättslagen, URL, lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Upphovsrättsorganisationen ALIS (Administration av Litterära rättigheter i Sverige) organiserar skribenter av alla slag.

ALIS är den litterära motsvarigheten till musikområdets Stim. ALIS tillvaratar litterära upphovspersoners intressen när deras texter vidareanvänds i något sammanhang. Detta gör ALIS på flera sätt, bland annat genom att teckna kollektiva avtal/avtalslicenser som är till nytta för hela det litterära upphovsmannakollektivet och att vara remissinstans när det är aktuellt med nya upphovsrättsliga regleringar.

Man kan även ansluta sina rättigheter till ALIS, vilket ger ALIS möjlighet att för den anslutnes räkning förhandla om avtal och inkassera ersättning när en text vidareanvänds, och vidta åtgärder när den anslutne upptäcker upphovsrättsintrång – exempelvis vid återanvändning utan samtycke – och meddelar det till ALIS. De vanligaste exemplen på vidareanvändning är återpublicering av artiklar, utdrag ur böcker och andra texter, både analogt och digitalt.

Det är gratis att ansluta sig till ALIS. Enda kravet på anslutning är publicering av upphovsrättsligt skyddade texter. Först när ALIS förhandlat fram en ersättning dras en kostnad i form av ett avdrag. Direktanslutning sker via ALIS kansli. Medlemmar i något av ALIS stiftarförbund (Sveriges Författarförbund, Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges Läromedelsförfattares Förbund och Svenska Journalistförbundet) ansluts via dem.

ALIS, är en icke-vinstdrivande organisation som finansieras genom kostnadsavdragen, samt med bidrag från stiftarorganisationerna. I dag är drygt 4 500 upphovspersoner anslutna till ALIS.

7. Riktlinjer för arvoden

Konstkritikern rekommenderas att både verka för att arvoden ska motsvara uppdragens art och omfattning och att ta betalt för värdet av utfört arbete. Det kan till exempel ske genom att följa intresseorganisationernas och de fackliga förbundens arvodesrekommendationer och genom att bevaka att uppdragens arvoden och löner följer den allmänna löne-, pris- och kostnadsutvecklingen.

Arvodeskravet kan beräknas på flera olika sätt. Ett sätt är att ta betalt för antal tecken eller antal ord i en text (det senare är vanligare för utländska publikationer). Ett annat sätt är att uppskatta antalet arbetstimmar som krävs.

Ett frilansarbete kan bedrivas med ersättning i form av både A-skatt eller F-skatt, eller båda delarna. A-skatt innebär att uppdragsgivaren står för sociala avgifter, semesterersättning mm samt drar skatt på arvodet. F-skatt innebär att uppdragsgivaren betalar ut skatten och de sociala avgifterna direkt till uppdragstagaren som sedan själv svarar för att betala in avgifterna till Skatteverket. F-skattearvodet blir därför inte högre, det ser bara högre ut. Se exemplet “Frilansens tusenlapp” här nedan.

Jämför arvoden med kolleger och undvik att konkurrera med lägre pris. Se även Arvodesguiden.se här nedan, för att se vad olika tidningar och tidskrifter betalar. Titta också närmare på intresseorganisationernas och de fackliga förbundens arvodesrekommendationer under punkt 9.

Några jämförelser med löne-, pris- och kostnadsutvecklingen åren 2005-2013. 
Konsumentprisindex (KPI) anger hur priserna på de varor och tjänster som konsumenter (privatpersoner) köper har förändrats i relation till föregående år. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har KPI i maj-juni år 2013 i genomsnitt ökat med 11,9 procent sedan år 2005.

Arvoden som under samma period (2005-2013) legat stilla har alltså i realiteten sjunkit med 11, 9 procent, alltså med samma procenttal som KPI har stigit. (Källa: SCB. Enheten för prisstatistik).

Enligt SCB:s beräkningar av den genomsnittliga löneutvecklingen år 2005-2012 ökade lönen med 12,34 procent i genomsnitt för yrkesgruppen journalister, författare, informatörer med flera. Att jämföra med 22,63 procents ökning för samtliga yrken under samma period. (Källa: SCB Lönestrukturstatistik. Senaste uppdatering 2013-06-20).

Penningvärdesförändringen är enligt SCB en effekt av hur KPI utvecklas. Ju mer KPI stiger, desto mindre blir varje krona värd. Med hjälp av SCB:s Prisomräknaren kan man se hur penningvärdet har förändrats från en tidpunkt till en annan, till exempel att 1 krona i februari 2003 motsvarar 1,13 kr i februari 2013. Eller att 1 kr i december år 1980 motsvarar 2,98 kr februari 2013. (Källa: SCB. Enheten för prisstatistik).

Den kvardröjande tumregel som sedan 1980-talet betalar kulturskribenters texter med 1 krona tecknet, motsvarar med dagens (2013) penningvärdesförändring närmare 3 kronor tecknet. En F-skattande kulturfrilans bör idag ta ut 3 kr/tkn för att kunna få ut en rimlig lön. Eller motsvarande timpenning.

För arvodesrekommendationer se punkt 9.

Exemplet ”Frilansens tusenlapp”
”Frilansens tusenlapp” är en pedagogisk bild byggd på en beräkning gjord av Frilans Riks i samråd med Svenska Journalistförbundet som visar hur mycket nettolön som blir kvar när egenföretagaren med F-skatt betalat alla sina kostnader: skatt, egenavgifter, pension, vidareutbildning, försäkringar, tidningar och litteratur, telefon, datorutrustning och lokal. Av “Frilansens tusenlapp” återstår då en tredjedel netto i plånboken, det vill säga ca 30 procent av den intjänade tusenlappen. Tusenlappen kan skrivas ut som PDF-fil. 

Arvodesguiden.se
För att se vilka arvoden olika uppdragsgivare betalar kan man besöka Arvodesguiden.se. Sajten drivs av frilansar inom Svenska Journalistförbundet i syfte att hjälpa medlemmar med att få skäligt betalt och därmed bidra till bättre arvodesnivåer.

Semesterersättning
Enligt semesterlagen (1977:480, www.riksdagen.se) har A-skattande arbetstagare rätt till semesterersättning med 12 procent av lönen under intjänandeåret. I praxis hos enskilda uppdragsgivare, som till exempel enskilda medieföretag och institutioner, kan dock både uppdragstagare med A-skatt och egna företagare med F-skatt vara berättigade till 12 procents semesterersättning på arvodet. Till exempel om uppdragen är regelbundna, långvariga eller återkommande. I de fallen ska avtal upprättas mellan uppdragstagaren/arbetstagaren och uppdragsgivaren.

8. Information om momsregler – 25, 6 eller 0 procent moms?

Momsbeskattningen för konstkritikerns mångsidiga arbetsuppdrag kan vara svårtolkad, krånglig och ibland utgöra gränsfall. För Konstkritikersamfundets medlemmar med egna företag och F-skatt gäller enligt Skatteverket (2013) i huvudsak följande momsregler.

Den generella mervärdesskatten är 25 procent. Undantag görs för 6 procent. Mervärdesskattelagens tolkning är restriktiv.

Undantaget 6 procent moms får gälla när upphovspersonen överlåter, tillhandahåller eller upplåter ett arbete som kan definieras som ett eget skapat litterärt eller konstnärligt verk som är upphovsrättsligt skyddat. Enligt Skatteverket kan ett eget skapat verk bestå av granskande, uttolkande och undersökande arbete som ”normalt förväntas uppnå verkshöjd och därmed utgör av upphovsrättslagen (URL) skyddade litterära verk”. Detta kriterium omfattar Konstkritikersamfundets medlemmars arbeten.

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har enligt URL upphovsrätt till arbetet oavsett om det är en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, ett datorprogram eller ett verk som kommit till uttryck på något annat sätt.

Tolkningen och tillämpningen av momssatsen 6 procent är inte enkel. Enligt Skatteverket gäller huvudsaklighetsprincipen.

Produktion av text. Produktion och tillhandahållande av egna skapade texter är momspliktiga med 6 procent.

Deltagande i mediesändningar. I mediesändningar som radio, teve och andra medier beskattas eget upphovsrättsligt skyddat inslag och produktioner av bärande betydelse för innehållet med 6 procent moms. Utgörs medverkan i huvudsak av andra arbetsinsatser beskattas uppdraget med 25 procent moms. Består medverkan av både eget upphovsrättsskyddat arbete och andra arbetsinsatser kan säljfakturan skilja ut vilka delar som gäller 25 procent respektive 6 procent moms.

Föreläsningar, konsultuppdrag, intervjuer. Deltagande i seminarier, konferenser och debatter. Även här gäller huvudsaklighetsprincipen, vad uppdraget främst innehåller. Vid framförande av i huvudsak eget skapat verk, arbete, forskningsprojekt utgår 6 procent moms för upplåtelse av upphovsrätten och 25 procent moms för övrig arbetsinsats. Sveriges Författarförbunds hemsida uppger att den lägre momssatsen 6 procent moms gäller när uppdraget är tänkt att utmynna i ett verk, till exempel i en bok eller en artikel. Även här kan säljfakturan delas upp i arbetsinsatser med 25 procent moms och upphovsskyddat material med 6 procent moms.

Om uppdraget i huvudsak är refererande eller om deltagandet/föreläsningen ingår i en föregiven kursplan är momssatsen 25 procent moms.

Består medverkan endast av uppläsning ur eget verk är framträdandet momsfritt.

Utbildningen vid vissa konstskolor och utbildningsinstitutioner är momsbefriad. Det behöver dock inte betyda att försäljning av uppdrag till momsbefriade skolor är undantagna från moms. Vid till exempel enskilda föreläsningar och/eller ett vikariat kan 6 eller 25 procent moms gälla, beroende på huvudsaklighetsprincipen och huvudregeln om skattesatsen 25 procents moms. Om man däremot, enligt Skatteverket, till en momsbefriad skola tillhandahåller en hel kurs som ingår i läroplanen, som man själv satt ihop och ansvarar för, kan det bli aktuellt med undantag från moms.

Avdragsrätt för inbetald moms på uppdragets kostnader gäller bara för momspliktiga inkomster. Man kan bara kvitta inbetald moms mot momspliktiga inkomster

Läs mer i Skatteverkets broschyrer “Moms inom kulturområdet” (SKV 562), ”Kulturarbetare med egen verksamhet” och ”Handledning för mervärdeskatt” (SKV 553, utgåva 15).

9. Arvoden. Minimirekommendationer

Svenska Konstkritikersamfundet rekommenderar att arvoden följer de riktlinjer som formulerats i exempelvis Sveriges Författarförbunds Minimirekommendation (semesterersättning ingår inte i exemplen) och Svenska Journalistförbundets Frilansrekommendationer.

Några exempel på minimiersättningar, Sveriges Författarförbund
Artiklar och texter i större tidningar, tidskrifter och publikationer. Dagspress med en upplaga överstigande 100 000 exemplar och periodiska tidskrifter med en upplaga överstigande 30 000 exemplar ska alltid kategoriseras som större. Beloppen avser publicering en gång. Enligt Svenska Journalistförbundets frilansavtal tillkommer semesterersättning med 12 procent till arvodet. Beloppen inom parentes avser A-skattare.

Notis: 2 200 kr (exklusive sociala avgifter: 1 674 kr)

Artikel/recension (cirka 2 500–3 500 tecken): 6 500 kr (exklusive sociala avgifter: 4 947 kr)

Huvudartikel/längre recension (cirka 5 000–8 000 tkn): 8 000 kr (exklusive sociala avgifter: 6 088 kr)

Essä (cirka 10 000 tecken): 10 400 kr (exklusive sociala avgifter: 7 914 kr) 


Artiklar, texter i mindre publikationer.

Notis: 1 000 kr (exklusive sociala avgifter: 837 kr)

Artikel/recension (cirka 2 500–3 500 tecken): 3 600 kr (exklusive sociala avgifter: 2 740 kr)

Huvudartikel/längre recension (ca 5 000– 8 000 tkn): 6 500 kr (exklusive sociala avgifter: 4 947 kr)

Essä (ca 10 000 tecken): 10 400 kr (exklusive sociala avgifter: 6 088 kr)

 

Minimirekommendationer för framträdanden

”Större” arrangemang, med fast ekonomiskt underlag: då arrangören för inträdet begär en ej obetydlig ersättning från åhörare samt då arrangören är ett kommersiellt företag och arrangemanget utgör en naturlig del av företagets verksamhet. ”Mindre” arrangemang med avseende på ekonomiskt underlag etc, arrangemang som inte räknas som ”större”.

”StörreLägst 16 400 kronor (12 480 kr exklusive sociala avgifter).

Mindre” Lägst 2 800 kronor (2 131 kr exklusive sociala avgifter) för framträdanden upp till 15 minuter.

Lägst 6 000 kronor (4 566 kr exkl sociala avgifter) för framträdanden upp till 2 timmar.

*glöm inte att avtala om semesterersättning

 

Minimirekommendationer för konsultationer, intervjuer, deltagande i debatter och paneler.

För den tid författaren/översättaren ställer sig till förfogande rekommenderar Sveriges Författarförbund som minimiersättning 1 500 kr (1 142 kr exklusive sociala avgifter). Är den sammanlagda tidsåtgången mer än en timme utgår därefter ersättning om lägst 750 kr per påbörjad timme (571 kr exklusive sociala avgifter).

Skriftlig medverkan av författaren/översättaren motiverar höjning av minimiersättningen eller ersätts särskilt. Särskilt kvalificerad sakkunskap på visst område motiverar ett högre arvode.

Moms tillkommer för den som redovisar moms. Momssatsen är i regel 25 procent för arbetsinsatsen inom uppdraget, det vill säga på arbetsersättning. Om uppdraget är tänkt att utmynna i ett verk (en bok, en artikel, en broschyr etc) är momssatsen 6 procent för upplåtelse av upphovsrätten till verket. Om den avtalade ersättningen för verket inte är separerad från arbetsersättningen, dvs parterna har avtalat om en klumpsumma, styrs momssatsen av vad uppdraget huvudsakligen innefattat. Om arbetsinsatsen utgjort det huvudsakliga uppdraget gäller 25 procent moms. Om upplåtelse av upphovsrätten till verket utgör den huvudsakliga delen av avtalet gäller 6 procent moms.

Traktamente

Traktamente för hel dag är 220 kr. Som hel dag räknas då resan påbörjas före kl 12.00 avresedagen och avslutas efter kl 19.00. Påbörjas resan senare eller avslutas den tidigare uppgår traktamentet till 110 kr. För att traktamentet ska vara skattefritt skall övernattning skett.

Logi

Den medverkande är berättigad till ersättning motsvarande de faktiska kostnaderna.

Resa

Den medverkande är berättigad till ersättning för faktiska kostnader vid resa. (Överenskommelse om val av färdmedel kan bli aktuell)

Den medverkande är berättigad till ersättning för kostnader vid resa med egen bil enligt Skatteverkets normer med 18.50 kr/mil. (Skattefritt 2012)

 

Svenska Journalistförbundets Frilansrekommendation, exempel:

Lägsta rekommenderade arvoden. Moms tillkommer.

Timarvode. Innehavare av F-skattebevis: 917 kr/tim (A-skattsedel 614 kr/tim). Arvode utgår alltid för minst tre timmars uppdrag.

Dagsarvode. Innehavare av F-skattebevis. Arvode för hel dag, åtta timmar: 7 336 kr (A-skattsedel 4 912 kr samt semesterersättning 13 %.)

Uppdrag som är återkommande eller sträcker sig över längre tid arvoderas för innehavaren av med F-skattebevis fr o m sjätte dagen med lägst 5 856 kr. (A-skattsedel 3 932 kr).

För fasta arvoden rekommenderas för år 2013 en uppräkning med 3,1 procent.

Svenska Journalistförbundets frilansrekommendation är beräknade utifrån bland annat fasta kostnader för lokal, dator och pensionsförsäkringar, för research, idéarbete, bokföring och försäljning med mera, motsvarande vad en anställd skribent får betalt för.

Om man fotograferar professionellt får man ta betalt enligt Fotografernas förbunds prislista, eller lägst enligt BLF (Bildleverantörernas förbund).