Författare: admin

Tisdag 23 april 16:00-17:00
Plats: Stockholms universitet, Frescati, Sal D7

ÖPPEN FÖRELÄSNING MED PROFESSOR IRIT ROGOFF

The Expanding Field of Education as Creative Practice

Taking a couple of her own projects as starting point, such as A.C.A.D.E.M.Y (2005), Summit (2007) and e‐flux journal (2010), Rogoff will map out what has taken place in the field with the proliferation of self organised initiatives. Of particular importance
has been the shift from representing education as a series of signifying practices to the eruption of numerous instances of self‐inauguration through the crooked mimicry of its protocols. In her lecture, she will also include discussions with former students from Goldsmiths who have set up interesting initiatives, circling around the drive behind their initiatives and why they think this is what they want to be doing after completing their various academic degrees.

Irit Rogoff är författare och curator och arbetar i gränslandet mellan konst, kritisk teori och framväxande politiska manifestationer. Hon är professor i Visual Cultures vid Goldsmiths University of London.

Föreläsningen är den första av tre i serien What does Art Theory Do? Serien undersöker de senaste decenniernas förändrade konstfält, som syns i allt från utställningar till forskning. Det är ett samarbetsprojekt mellan tre aktörer som på olika sätt speglar det förändrade konstlandskapet: masterprogrammet Curating Art vid
Konstvetenskapliga institutionen SU, Tensta konsthall och Svenska Konstkritikersamfundet.

Irit Rogoff kommer även att hålla en föreläsning på Tensta Konsthall ons 24 april kl 17:30.

Föreläsningarna hålls på engelska.

Övriga föreläsningar i serien är Dr Suzanne Hudson Naked Pictures: Ansel Adams and the Esalen Institute, tis 7
maj 16:00‐17:00 D8 samt Professor Boris Groys Alexandre Kojève: After History, tis 4 juni 16:00‐17:00 D7.

Föreläsningsserien What does Art Theory Do? genomförs med hjälp av generöst stöd från Kulturrådet och Wenner‐Gren Stiftelserna.

Föreläsningen arrangerad av masterprogrammet Curating Art, i samarbete med Tensta konsthall och Svenska konstkritikersamfundet. För vidare information vänligen kontakta lektor Magdalena Holdar, huvudlärare för Curating Art vid Konstvetenskapliga institutionen: magdalena.holdar@arthistory.su.se
Läs mer på: www.arthistory.su.se

Upprop för fristäder för konstnärer.
Pulicerat i Expressen 2013-04-15
http://www.expressen.se/kultur/ingenmansland/

Hoten mot konstnärer finns överallt där politiska oroligheter, orättvisor och förtryck existerar. Konstnärer är extra utsatta eftersom de befinner sig i offentligheten, på samma sätt som exempelvis författare och lärare.

Det fria ordet och det fria konstnärliga uttrycket är intimt sammankopplat och konstnärer spelar en viktig roll för demokratin. I samband med presidentvalet i Kenya i början av mars vittnade gatukonstnärer och fotografer om att deras bilder kan nå en publik som inte kan läsa. Samma sak gäller de kvinnliga målare som med graffiti och väggmålningar protesterar mot våldtäkterna på Tahrirtorget i Kairo.

Det konstnärliga uttrycket har en oförutsägbar potential att vara politiskt, oavsett om det gäller gatukonst och graffiti, realistiska skildringar av lidande och ojämlikhet, eller abstrakta färger och former. Men i många länder lever regimkritiska författare, musiker, dramatiker och andra kulturutövare farligt.

Samtidigt som vi de senaste åren har fått kännedom om flera fall av förföljda konstnärer i andra länder kan vi konstatera ett ökat antal fall med konstnärer som blir avvisade från Sverige trots att de flytt hit undan hot och förtryck. Svenska Konstkritikersamfundet, Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF) uppmanade i oktober 2012 migrationsverket att låta den asylsökande armeniske konstnären Narek Aghajanyan få stanna i Sverige. Han kom som asylsökande flykting till Sverige 2010. Då hade han blivit hotad, slagen och fått sin konst förstörd i Armeniens huvudstad Yerevan sedan myndigheterna nekat honom att arrangera en utställning till minne av de 10 demonstranter som dödades av poliser i samband med presidentvalet 2008.

Övermigrationsdomstolen i Sverige har avslagit hans överklagan och han och hans fru och två små barn står nu inför utvisning. Hans grundläggande mänskliga rättigheter och rätt till yttrandefrihet genom sin konst är starkt hotade om han tvingas lämna Sverige. (Se Arne Ruths artiklar i DN 15/2 och 28/2) Konstkritikersamfundets granskning av fallet har visat att migrationsverket saknar kompetens att bedöma huruvida konstverk kan verka politiskt. Regimkritisk konst är inte alltid lätt att tolka, särskilt inte utanför sitt sammanhang. Fristäder behövs alltså för att kunna erbjuda ett tillfredställande skydd för den konstnärliga yttrandefriheten i Sverige.

Runtom i världen pågår satsningar för att erbjuda fristad till konstutövare inom litteratur och musik. Bland annat har fristäderna i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Malmö, Växjö och Sigtuna hittills erbjudit skydd och arbetsro åt nästan 20 författare och journalister. Kommunerna beslutar själva om att bli fristäder och genom att erbjuda boende och uppehälle åt en förföljd kulturutövare stöder de det fria ordet och bidrar till den egna stadens kulturella internationalisering.

Dörren att gå vidare till bildområdet står öppen, och vi är många organisationer i kommuner, staten och i civilsamhället som gärna ser att fler konstområden ingår i fristadsprojektet. Det finns i dag lokala initiativ runtom i landet, med kommuner som utreder frågan om att erbjuda fristad åt en konstnär eller musiker. Det är viktigt att de kommuner som är villiga att bli fristäder för konstnärer får det stöd de behöver och därför borde de statliga anslagen höjas för att fler ska ha råd att erbjuda en skyddad plats för konstnärligt skapande. Det är inte ännu avgjort vilken svensk kommun som blir först med att erbjuda en fristad åt en konstnär, men kanske tar Uppsala eller Malmö ett initiativ under World art day i dag då det där hålls panelsamtal om behovet av fristäder.

Sverige har en historia av att stå upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Nu är det dags att visa att detta gäller för utövare inom alla konstarter. Att erbjuda förföljda konstnärer fristäder sänder ut en viktig signal till omvärlden och inte minst till berörda regimer. Och det bidrar till att göra det svenska konstlivet rikare på bilder och berättelser.

Patrik Steorn
Fil. dr i konstvetenskap
Vice ordförande Svenska Konstkritikersamfundet AICA Sweden

Charlotte Eliasson
Konstnär och ordförande KRO Syd (Konstnärernas Riksorganisation)

Michel Östlund
Konstnär och ordförande IAA (International Association of Art)