Thomas Östros, känn ditt ansvar och agera snabbt, hävdar Konstkritikersamfundets ordförande.
Styrelsen för humaniora och teologi vid Lunds universitet föreslog den 23 maj en halvering av konstvetenskapen, en minskning med 5 miljoner, vilket innebär att en rad tjänster dras in eller inte återbesätts. I praktiken blir det en dödsstöt åt ämnet. Förslaget lades under protest dels mot de redan låga anslagen, dels mot universitetsstyrelsens krav att de två fakulteterna måste spara över 11 miljoner. Bland befängda motiveringar att offra just konstvetenskapliga institutionen kan nämnas att studenterna i stället kan läsa i Köpenhamn.
Men där går det inte att utbilda en stor mängd studenter i t. ex. svensk konst-, arkitektur- och designhistoria. Åtgärden ingår i en svårbegriplig attack mot humaniora, där ett antal väl fungerande institutioner och museer föreslås försvinna eller bantas rejält. Konstvetenskapen drabbas hårdast.
Några vettiga besparingar inom ämnet går inte längre att göra med den redan alltför låga tilldelningen per studerande. En ansenlig del av institutionens ekonomi går för övrigt åt till lokalhyror, enligt märkliga principer som drabbar ett mycket stort antal universitetsinstitutioner. Situationen är absurd. En vecka tidigare, 16.5, skriver utbildningsminister Thomas Östros på DN debatt
”Vårt mål är att svensk utbildning skall nå absolut världsklass.”
Under fem år kommer satsningen på högskolan och de studerande att öka med drygt 9 miljarder kronor. Näringslivet skall stärkas.
Inriktningen på samtidskonst vid konstvetenskapliga institutionen är unik i Norden med en särskild professur. Här pågår uppmärksammad forskning om konst i offentlig miljö, fotografi, video och digital bild, genusstudier (med bas i ett forskarlektorat) etcetera. Under hösten avslutas projektet
”Svensk konstkritik från 1950 till i dag”, där tio unga forskare ingår. Regeringen har proklamerat ”Arkitekturåret 2001”. I samband med detta initiativ planerar institutionen i januari nästa år en internationell konferens om designforskning.
Vi är i dag överens om nödvändigheten av djupgående historiska kunskaper och perspektiv när det gäller olika samhällsföreteelser. Vid konstvetenskapliga institutionen finns detta väl företrätt inom områdena arkitektur, bebyggelse, bildkonst och design. Konstvetenskapen behandlar en rad frågeställningar av stor betydelse för samhällets utveckling. Det är viktigt att hela tiden förbättra förmågan att analysera den komplicerade och ständigt expanderande visuella kulturen.
Globaliseringen med internationella forskarnätverk och forskning kring nya medier med digitala bilder utgör ett viktigt inslag. Regeringens satsning på en god arkitektur och stadsmiljö liksom det starka intresset för formgivning och design och inte minst samarbetet med de konstnärliga högskolorna kräver i stället utökade resurser för undervisning och forskning. Och dessa nya medel bör satsas i forskar- och undervisningsmiljöer som vuxit fram under lång tid, som konstvetenskapen i Lund. Där finns redan ett brett kunnande liksom kreativa, fördjupande tvärvetenskapliga kontakter och samarbetsprojekt med andra ämnen. Köerna är långa för att få läsa ämnet i Lund. Arbetsmarknaden ser ljus ut. Sveriges konst- och kulturhistoriska museer liksom den växande kultur- och mediaindustrin behöver även i fortsättningen väl utbildade konsthistoriker och konstkritiker.
Thomas Östros, känn ditt ansvar och agera snabbt. Protestera mot barbariet och bildstormen till utbildningsdepartementet och till universitetsstyrelsen i Lund innan den fattar det slutgiltiga beslutet den 15 september.
Christian Chambert ordförande i Svenska Konstkritikersamfundet
[Ur: Dagens Nyheter 3 augusti 2000.]