Ny bok om fristäder och konstnärers yttrandefrihet

fristader_omslagKonstkritikern och medlemmen Niels Hebert har skrivit den större texten i en skrift som tillkommit i samarbete med Gävle Konstcentrum, Svenska Konstkritikersamfundet och Nätverkstan i Göteborg: Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet (redaktör Amanda Hårsmar) utkom i samband med Tryckfrihetens dag, den 2 december och finns att köpa via Nätverkstans hemsida, klicka här.

Skriften domineras av Heberts långa genomgång av yttrandefrihetens ställning i ett globalt perspektiv, om hoten mot konstnärer, om bakgrunden till både den svenska yttrande- och tryckfriheten samt om fristädernas historia. Det är en historia som är aktuell, och svår att fånga inom pärmar. Under rubriken ”En tystare värld” görs nedslag i ett flertal länder världen över, en lärorik exposé full av detaljer och intressanta möten med konstnärer.

Inleder skriften gör en text av den franske filosofen Jacques Derrida, ett föredrag från fristädernas första kongress, 1996. Det är en peppande påminnelse om en tid med större framtidshopp än vår men den har läsvärde inte bara som tidsdokument.

Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet avslutas med ett samtal mellan Amanda Hårsmar och chefen för Gävle Konstcentrum Anna Livion Ingvarsson. Turerna kring tillkomsten av en fristad i Gävle diskuteras här på ett pedagogiskt vis.

 

Öppet brev till Kulturrådet angående tidskriftsstödet

Uppdaterat: se svar från Kulturrådet nedan

Efter att riksdagens kulturutskott i december 2014 beslutat att kraftigt dra ner det statliga produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna startade en kort och intensiv, men också ovanlig offentlig debatt. Ovanlig på det sätt att endast ett fåtal röster tycktes försvara neddragningen. Såväl den tidigare som den nuvarande kulturministern kritiserade beslutet (TT 15/12 och 13/12). I protesterna framhölls att detta stöd var helt avgörande för majoriteten av landets kulturtidskrifter, och att kulturtidskrifternas överlevnad i sin tur var avgörande för landets kulturella mångfald (debatten finns skildrad i boken Tidskriftsstriden. Sju dagar som skakade Kultursverige, 2015).

Vi kan konstatera att det finns en bred politisk enighet om kulturtidskrifternas centrala funktion för den kulturella och demokratiska debatten i vårt samhälle. I efterdiskussionen till beslutet av tidskriftsstödet för 2015 framkom dock en del frågor om oklarheter i bedömningsgrunder. Med denna skrivelse vill vi därför peka på att ett bevarat stöd inte är tillräckligt. Produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna skulle också behöva utvecklas. Svenska konstkritikerförbundet efterlyser därför:

  • Ökad transparens: Det finns en önskan från ansökande kulturtidskrifternas sida om transparens och ökad tydlighet vad gäller fattade beslut från Kulturrådet. Klara bedömningsgrunder är önskvärda så långt det är möjligt. Det kan framstå som svårbegripligt för en tidskrift som inte nämnvärt förändrat sin verksamhet att drabbas av kraftiga neddragningar av tidskriftsstödet. De ansökande tidskrifterna bör kunna få adekvata svar på vad orsakerna varit till sänkt eller höjt bidrag samt eventuellt avslag. Detta för att tidskrifterna ska kunna vidareutveckla och kvalitetssäkraverksamheten. Svaren bör vara offentligt tillgängliga då det handlar om insyn av statligt tilldelade medel.
  • Kvalitetsbedömning: Som en del av ökad transparens och för att tidskrifterna ska kunna göra ovan nämnda kvalitetssäkring är det önskvärt att Kulturrådet och dess referensgrupp ger tydliga direktiv i frågan om vad som kan anses vara kvalitativa kriterier för stödet. I vad mån är antalet läsare, antalet publicerade artiklar, bredd, variationsrikedom, självständighet och kunnighet inom specialområdet avgörande? Tas det hänsyn till den sökande tidskriftens eventuella folkbildande funktion? Är lättillgänglighet, litterär- och teknisk nivå samt formgivning betydelsefull vid bedömningen? Vilken roll spelar målgruppsmedvetenhet och jämlikhetsfrågor vad gäller ålder, kön, etnicitet och social tillhörighet?
  • Behovet av kontinuitet: Även om tidskriftsstödets summa i de enskilda fallen kan tyckas liten vill vi betona den ofta avgörande betydelsen som det har för respektive kulturtidskrift. Kraftigt sänkta bidrag kan omöjliggöra kontinuiteten och i förlängningen leda till nedläggningar av viktig kulturell verksamhet.
  • Extern kommunikation: För att undvika framtida ryktesspridning och ifrågasättanden av beslutsgången samt rutiner inom Kulturrådets referensgrupp anser vi att en öppen och kommunikativ tydlighet är av allra högsta betydelse.

På uppdrag av Svenska Konstkritikersamfundet

Jacob Kimvall, Leif Mattsson, Joanna Persman

 

Svar på öppet brev till Kulturrådet

I ett öppet brev till Kulturrådet den 26 oktober önskar sig Jacob Kimvall, Leif Mattsson och Joanna Persman, på uppdrag av Svenska Konstkritikersamfundet, en utveckling av stödet till kulturtidskrifter. Som en del av denna utveckling efterlyser man en ökad transparens och ökad tydlighet kring beslutet om produktionsstöd.

Kulturrådet och referensgruppen har en stor förståelse för att produktionsstödet har en viktig betydelse och ofta är avgörande för en hög kvalitet för kulturtidskrifterna och har som målsättning att vara transparenta och undvika oklarheter.

Produktionsstödet till kulturtidskrifter utgörs av ett samlat beslut som omfattar alla ansökningar. Beslutet grundar sig på referensgruppens bedömning av varje enskild ansökan men i lika stor grad på ansökningarna som helhet. Grunden till beslutet är en bedömning av kvaliteten på den enskilda tidskriften och generella kulturpolitiska prioriteringar och inriktningar.  Det är därför inte möjligt eller önskvärt att i beslutet ge motiveringar kring varje enskild ansökan. Grunden för beslutet är ett flertal kulturpolitiska mål, som exempelvis mångfald, tillgänglighet och jämställdhet, för den totala bidragsfördelningen.

Vidare önskar sig Konstkritikersamfundet tydliga direktiv om vad som är kvalitativa kriterier för stödet. I utlysningen av produktionsstödet ges, under rubriken ”Grund för bidragsfördelning” en förklaring till vilka kvalitetskriterier som referensgruppen tittar på. Vi skriver bland annat:

”Kvalitetsbedömningen gäller såväl innehåll som teknisk och redaktionell kvalitet. I kvalitetsbedömningen ingår korrekturläsning, språkbehandling, textkritisk granskning, översättningarnas kvalitet, bildernas fördjupning och problematisering av textinnehållet, format, formgivning och bildkvalitet. Den innehållsliga kvaliteten väger in en rad aspekter som:

  • förnyelse
  • angeläget och initierat innehåll
  • tillförlitlighet i sak
  • aktualitet
  • analys och fördjupning
  • tilltal
  • källkritik
  • relation till dagskritik och övrig media
  • unikt material

På Kulturrådets vägnar,

Jan Kärrö