Kategori: Texter

Svenska Konstkritikersamfundet Lund, Stockholm, Uppsala 7 september 2000

Universitetsstyrelsen Lunds universitet Box 117 221 00 LUND

Svenska Konstkritikersamfundet, den svenska sektionen av Association Internationale des Critiques d’Art (AICA), en av UNESCOs NGOs, är enligt stadgarna ”organ för svenska konstkritikers och konsthistorikers gemensamma ideella intressen inom den moderna konstens och det aktuella konstlivets områden.” Föreningen har för närvarande 230 medlemmar. För mera information se föreningens hemsida: www.aicasweden.org

Konstkritikersamfundet protesterar mot det förslag som styrelsen för humaniora och teologi vid Lunds universitet ansåg det ”tragiskt” att behöva lägga fram den 23 maj

Ekvationen går inte ihop. Enligt en aktuell amerikansk rapport spås Sverige få den högsta tillväxten i världen samtidigt som Sverige ger den lägsta tilldelningen till humaniora bland alla OECD-länder.

Universitetets rektor Boel Flodgren skriver i sin välkomsthälsning på universitetets hemsida. ”Lunds universitet är Nordens mest kompletta universitet och här bedrivs utbildning och forskning på bred front i en månghundraårig europeisk tradition. Dagens och morgondagens samhälle kräver att människan förstår och kan hantera komplexa problem och sammanhang.” De humanistiska ämnena, inklusive konstvetenskap, söker ständigt nya svar rörande människornas tillvaro i samhället i äldre tid och i nutid. Hur skapar vi kulturer där det är meningsfullt att leva? I det långa loppet blir också sådan forskning nyttigt för oss alla. Detta är någonting som universitetet borde fortsätta att utveckla i linje med den egna stolta programförklaringen.

Samtidskonsten vid Institutionen för konst- och musikvetenskap har en speciell position inom den nordiska universitetsvärlden. Där finns den enda professuren med denna inriktning. Vi finner här viktig forskning om konst i offentlig miljö, fotografi, video och digital bild, genusstudier (med ett forskarlektorat) o.s.v. Det globala perspektivet är viktigt för institutionens lärare som deltar i olika internationella forskarnätverk. Denna höst slutförs projektet ”Svensk konstkritik från 1950 till i dag”, där en rad unga forskare deltar. Regeringen har gått i bräschen för en bättre arkitektur och stadsmiljö och engagerat sig i framtiden för formgivning och design. I samband med dess initiativ ”Arkitekturåret 2001” planerar institutionen att i januari nästa år genomföra en internationell konferens om designforskning.

Det är angeläget att satsa på konstvetenskapliga institutioner, där ämnet kan studeras i hela sin ämnesmässiga och historiska bredd inom områdena arkitektur, bebyggelse, bildkonst och design. Forskning om bilder finns exempelvis för närvarande inom många olika ämnen. Men det stora historiska och teoretiska greppet på bilden finns bara inom konstvetenskapen. Vad säger mer om en kultur än dess synliga uttryck i form av olika slags bilder och byggda miljöer? Detta vill vi som framtidspiloter veta mera om. Det är därför viktigt att framöver utveckla undervisningen och forskningen vid lundainstitutionen med dess rika mångfald av specialiteter.

Oerhört många studerande vill komma in på kurserna i konstvetenskap och arbetsmarknaden är återigen välkomnande. Det kommer även i framtiden att finnas ett stort behov i museivärlden och i medieindustrin av kvalificerade konsthistoriker med olika specialiseringar. Allsidiga konstvetenskapliga studier är inte minst en viktig bas för framtida konstkritiker.

Det är också angeläget att Dokumenteringsarkiv för modern konst, som är en del av Institutionen för konst- och musikvetenskap, får leva vidare och utvecklas. Arkivet innehåller bl.a. unikt material, dokument, brev etcetera, av stor betydelse för den forskning om konst och konstkritik som pågår vid institutionen. Exempelvis förvaras Svenska Konstkritikersamfundets äldre handlingar där. Föreningens officiella adress är Dokumenteringsarkivets.

Lunds universitet är den största enheten för forskning och högre utbildning i Skandinavien. Vi tar åter hjälp av universitetets egen hemsida: ”Mångfald och bredd karakteriserar universitetets verksamhet.” Svenska Konstkritikersamfundet har förhoppningen att universitetsstyrelsen lever upp till sina paroller, besinnar sitt ansvar för den konstvetenskapliga forskningen och undervisningen och drar tillbaka det sanslösa sparkravet.

För Svenska Konstkritikersamfundet

Christian Chambert ordförande/ styrelsen genom

John Peter Nilsson vice ordförande

Ann-Sofi Noring
sekreterare

Gunnar Bråhammar
kassör

Milou Allerholm
ledamot

Anna Gunnert
ledamot

Karsten Thurfjell
ledamot

Thomas Östros, känn ditt ansvar och agera snabbt, hävdar Konstkritikersamfundets ordförande.

Styrelsen för humaniora och teologi vid Lunds universitet föreslog den 23 maj en halvering av konstvetenskapen, en minskning med 5 miljoner, vilket innebär att en rad tjänster dras in eller inte återbesätts. I praktiken blir det en dödsstöt åt ämnet. Förslaget lades under protest dels mot de redan låga anslagen, dels mot universitetsstyrelsens krav att de två fakulteterna måste spara över 11 miljoner. Bland befängda motiveringar att offra just konstvetenskapliga institutionen kan nämnas att studenterna i stället kan läsa i Köpenhamn.

Men där går det inte att utbilda en stor mängd studenter i t. ex. svensk konst-, arkitektur- och designhistoria. Åtgärden ingår i en svårbegriplig attack mot humaniora, där ett antal väl fungerande institutioner och museer föreslås försvinna eller bantas rejält. Konstvetenskapen drabbas hårdast.

Några vettiga besparingar inom ämnet går inte längre att göra med den redan alltför låga tilldelningen per studerande. En ansenlig del av institutionens ekonomi går för övrigt åt till lokalhyror, enligt märkliga principer som drabbar ett mycket stort antal universitetsinstitutioner. Situationen är absurd. En vecka tidigare, 16.5, skriver utbildningsminister Thomas Östros på DN debatt

”Vårt mål är att svensk utbildning skall nå absolut världsklass.”

Under fem år kommer satsningen på högskolan och de studerande att öka med drygt 9 miljarder kronor. Näringslivet skall stärkas.

Inriktningen på samtidskonst vid konstvetenskapliga institutionen är unik i Norden med en särskild professur. Här pågår uppmärksammad forskning om konst i offentlig miljö, fotografi, video och digital bild, genusstudier (med bas i ett forskarlektorat) etcetera. Under hösten avslutas projektet

”Svensk konstkritik från 1950 till i dag”, där tio unga forskare ingår. Regeringen har proklamerat ”Arkitekturåret 2001”. I samband med detta initiativ planerar institutionen i januari nästa år en internationell konferens om designforskning.

Vi är i dag överens om nödvändigheten av djupgående historiska kunskaper och perspektiv när det gäller olika samhällsföreteelser. Vid konstvetenskapliga institutionen finns detta väl företrätt inom områdena arkitektur, bebyggelse, bildkonst och design. Konstvetenskapen behandlar en rad frågeställningar av stor betydelse för samhällets utveckling. Det är viktigt att hela tiden förbättra förmågan att analysera den komplicerade och ständigt expanderande visuella kulturen.

Globaliseringen med internationella forskarnätverk och forskning kring nya medier med digitala bilder utgör ett viktigt inslag. Regeringens satsning på en god arkitektur och stadsmiljö liksom det starka intresset för formgivning och design och inte minst samarbetet med de konstnärliga högskolorna kräver i stället utökade resurser för undervisning och forskning. Och dessa nya medel bör satsas i forskar- och undervisningsmiljöer som vuxit fram under lång tid, som konstvetenskapen i Lund. Där finns redan ett brett kunnande liksom kreativa, fördjupande tvärvetenskapliga kontakter och samarbetsprojekt med andra ämnen. Köerna är långa för att få läsa ämnet i Lund. Arbetsmarknaden ser ljus ut. Sveriges konst- och kulturhistoriska museer liksom den växande kultur- och mediaindustrin behöver även i fortsättningen väl utbildade konsthistoriker och konstkritiker.

Thomas Östros, känn ditt ansvar och agera snabbt. Protestera mot barbariet och bildstormen till utbildningsdepartementet och till universitetsstyrelsen i Lund innan den fattar det slutgiltiga beslutet den 15 september.

Christian Chambert ordförande i Svenska Konstkritikersamfundet

[Ur: Dagens Nyheter 3 augusti 2000.]