Välkommen till Snösätra – utomhusgalleri för muralmåleri, graffiti och gatukonst

Den 28 maj besöker Svenska Konstkritikersamfundet Snösätra kultur – ett industriområde i södra Stockholm som sedan 2014 blivit ett av Europas största utomhusgallerier för graffiti, gatukonst och annat samtida muralmåleri. Under helgen 26-28 maj målas hela området om som en del av festivalen Springbeat 2017.

Målning av Yash från 2014, nu övermålad. Foto: Jacob Kimvall.

Tid: Söndag den 28 maj kl 13.00

Plats: Samling utanför Rågsveds tunnelbanestation. Gemensam promenad om en dryg kilometer till Snösätra. I Snösätra vandrar vi igenom området och tittar på avslutat och pågående väggmåleri.

Vi avslutar med ett samtal där vi träffar deltagande konstnärer från Sverige och Frankrike, liksom andra som på olika sätt jobbar med verksamheten. AICA:s styrelseledamot Jacob Kimvall guidar till och genom Snösätra, och kommer att moderera det avslutande samtalet.

Vi jobbar fortfarande på att få tillgång till en lokal för samtalet, men räkna med att vi kommer att vara utomhus under större delen av besöket, så tänk på att ha kläder efter väder samt oömma och bekväma skor.

Läs och hör gärna mer om Snösätra på länkarna nedan!

 

Snösätra Kulturs offentliga kanaler:

http://www.snosatrakultur.se

https://www.facebook.com/SnosatraHallofFame

http://instagram.com/snosatra

 

Hop Louies verk från 2014, nu övermålat. Foto: Jacob Kimvall.

Podd Gatuplan (2016)

Konstvetaren Hugo Röjgård besökte Snösätra vid förra årets motsvarighet till årets Springbeat-festival (som då gick under namnet Spring remake) och gjorde en podd-essä:

https://soundcloud.com/gatuplan/7a-1

 

Förhandsreportage i Tidningen Årsta-Enskede av Eva Tonström (2016)

http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/efter-forra-arets-succe-nu-ar-graffitifesten-snosatra-spring-remake-tillbaka/aRKpdz!kf64jrM@FRL0qynFkMTg/

 

Reportage i SvD av Maike Schultz (2015)

https://www.svd.se/snosatras-vaggar-har-vaknat-till-liv

 

Reportage från ’Spring Remake’ i Stockholms Fria av Kristian Borg (2015)

http://www.fria.nu/artikel/117329

 

Bildreportage i DN av Lars Epstein (2014)

http://blogg.dn.se/epstein/2014/08/25/utstallning-med-avancerad-graffiti-pa-gang-i-ragsved/
Snösätra i en tipsguide till Stockholm:

http://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige/12-basta-tipsen-i-stockholm/?bullet=8

Snösätra som romantik:
http://www.expressen.se/nyheter/ida-friade-till-simon--genom-graffiti-idolen/

Hommage à Sven Sandström – 90 år den 26 februari

(for a version in english, click here)

Från AICA:s Generalförsamling på Centre Pompidou, Paris 1981. Fr.v. Pontus Hultén, Sven Sandström och Pontus Grate. Foto: J.T. Ahlstrand 1.9.1981.

Sven Sandström, född 1927 i Stockholm, tog studentexamen i Kristianstad 1946. Liksom sin ungdomsvän Ulf Trotzig hade Sven konstnärsdrömmar, men under sin studietid i Lund skippade han dessa och satsade helhjärtat på en karriär som konsthistoriker. Han blev elev till den legendariske professorn Ragnar Josephson och disputerade år 1955 med en doktorsavhandling om den franske symbolisten Odilon Redon, vilken förlänade honom en docentur i konsthistoria med konstteori.

Allt sedan dess har han varit oavbrutet verksam som forskare, lärare och författare till ett 30-tal böcker samt ett stort antal artiklar av både vetenskaplig och populärvetenskaplig art. Hans fokus som forskare har legat på renässansen, den moderna konsten, konstpsykologi och konstsociologi och även på arbeten av kunskapsteoretisk natur som Verkligheten är ett innanhav (1987), Intuition och åskådlighet (1996) och Explaining the Obvious (2007).

Presidentval vid AICA-kongressen i Polen 1975. Fr.v. dåvarande presidenten René Berger, generalsekreteraren Guy Weelen och Sven Sandström.

Han har också utgivit flera antologier och den konstvetenskapliga tidskriften Aris (Art Research in Scandinavia) samt varit en av de ämnesansvariga för området Konst i NE. Under senare år har han – en smula överraskande – dykt ner i den paleolitiska konsten, där han menar att tidigare forskare tryckt alltför ensidigt på antropologiskt betonade förklaringar till de gåtfulla grottmålningarna och därmed förminskat de bildkonstnärliga drivkrafterna och kvaliteterna i dessa.

Under 1960- och 70-talen kom Sven på många håll att uppfattas som den främste förnyaren av den konstvetenskapliga forskningen i Sverige. Han publicerade debattboken Konstforskning 1965, och tillsammans med Oscar Reutersvärd startade han samma år Dokumenteringsarkivet för modern konst vid Konsthistoriska institutionen i Lund.

Hans mycket aktiva 4-betygsseminarium för modern konst kombinerades med växlande utställningar av aktuell konst vid Skånska konstmuseum (långt senare kallat Pictura) i universitetshuset i Lund och blev en stimulerande plantskola för många blivande museimän, konsthallsintendenter och kritiker. Han initierade också beteendevetenskapligt orienterad forskning och undervisning i konstsociologi och konstpsykologi samt drog med stöd av ett större anslag från HSFR 1976 i gång ett forskningsprojekt kring konst i offentlig miljö, som pågick under flera år och slutredovisades i Aris 1978-79 (tryckt 1981).

Lagom till 50-årsdagen 1977 erhöll han en professur i konstvetenskap med särskild inriktning på nutida konstliv och miljö och fortsatte i den funktionen fram till sin pensionering 1993, då han hyllades av sina många medarbetare och elever med en vänbok.

Från AICAs nordiska kongress i augusti 1969: Fr.v. Henning Møller, Danmark, Ole Henrik Moe, Norge, oidentfierad man, Sven Sandström.

Att märka är även Svens stora intresse för konstkritiken och dess historia. Parallellt med sina studier i konsthistoria skrev han konstkritik i tidningen Arbetet och medarbetade senare sporadiskt i Dagens Nyheter med bokrecensioner. 1960 tog han över ordförandeklubban efter Sten Karling i det 1955-56 grundade Svenska Konstkritikersamfundet och kvarstod som ordförande i tolv år.

Tillsammans med Folke Edwards arrangerade han 1969 den första AICA-kongressen i Skandinavien (Köpenhamn, Stockholm, Oslo). Året dessförinnan gav han ut textantologin Konstkritik I-II, och under sina år som ordförande i Svenska Konstkritikersamfundet hann han även med att vara vicepresident i AICA 1970-73.

Jag minns särskilt från den stort upplagda, ambulerande AICA-kongressen i Schweiz 1978, hur Sven rörde sig som fisken i vattnet bland de internationella kollegerna och briljerade med sina kunskaper i franska, som på den tiden var det helt dominerande språket inom AICA. Han var på 70-talet också engagerad i AICAs dokumentation av modern och samtida konst och samtidigt redaktör för den av honom initierade AICARC-bulletinen.

För cirka 30 år sedan flyttade Sven från Lund till en ny stadsdel i det gamla fiskeläget Viken i nordvästra Skåne, där han sedan dess har sin fasta punkt. Den 26 februari 2017 fyller denna moderna renässansmänniska 90 år.

Lund i februari 2017
Jan Torsten Ahlstrand
(mångårig medarbetare och vän)

Utøyamonumentet – samtal om en plågsam process

Välkommen till ett samtal mellan Tommy Olsson, kritiker i Klassekampen, och Sophie Allgårdh, Svenska Konstkritikersamfundet, tisdagen den 13 december kl 17.30.

Vi bjuder på Luciaglögg med pepparkakor

Arrangörer: Svenska Konstkritikersamfundet i samarbete med ämnet konstvetenskap vid Södertörns högskola

Kvällen inleds med att Sophie Allgårdh presenterar Jonas Dahlbergs vinnande förslag Memory Wound – minnesmärket för terroroffren på Utøya den 22 juli.

18.00–19.00: Tommy Olsson och Sophie Allgårdh i dialog om den norska konstkritikens reaktioner på Utøya-monumentet. Samtalet kommer också att kretsa kring Tommy Olssons egen konstkritik.

Glögg till kl 20.00

Plats: Södertörns högskola. MA 231 i Moas båge. Ingången vid centrala entrén på Campus. Pendeltåg mot Södertälje, gå av i Flemingsberg och följ skyltningen upp till centrala campus. Dörrarna öppnar kl 17.00.

Om Tommy Olsson

Tommy Olsson (född 1963) är Norges mest excentriske konstkritiker. Med William Burroughs som ledstjärna odlar han en egen essäistisk stil. Som kritiker överraskar han ofta genom att på ett otippat sätt ta den svages parti.

I slutet av 80-talet utbildade han sig till konstnär vid Kunstakademiet i Trondheim och på Rijksakademie van Beeldende Kunsten i Amsterdam. Senare har han studerat curating på Kunsthøgskolen i Bergen. År 2000 började han skriva konstkritik och var först knuten till Morgonbladet. Sedan 2014 är han kontrakterad kritiker på Klassekampen, som med två konstuppslag varje vecka visar att man tar konstkritiken på allvar.

Tommy Olssons konstessäer och konstkritik är samlade i två antologier: KNUST – kritiske fragment 2000–2006 (utgiven 2008) samt GIFT– fragmentarisk kritikk 2003–2009 (utgiven 2010). Böckerna kommer att säljas till specialpris under kvällen.


Varmt välkomna!

Välkommen på Garden Party

Varmt välkomna till Svenska AICA:s första programpunkt för hösten – i samarbete med Thielska Galleriet. 
 
Tid: Torsdag 18 augusti kl 18.00
Plats: Thielska Galleriets park

Hitta hit: Buss nr 69 mot Blockhusudden. Hållplats Thielska Galleriet

Sophie Allgårdh samtalar med de medverkande konstnärerna i The Garden Party, skulpturutställningen i Thielska Galleriets park där samtida verk möter permanenta bronsskulpturer av Auguste Rodin, Gustav Vigeland och Johan Tobias Sergel.
I utställningen The Garden Party medverkar flera av landets mest intressanta konstnärer: Ebba Bohlin, Cecilia Edefalk, Charlotte Gyllenhammar, Rami Khoury, Albin Looström, Joakim Ojanen, Bella Rune och Elisabeth Westerlund.
Utställningen är curerad av utställningskollektivet Kamarade, som utgörs av  konstvetaren Amelie Edlund, konstnären Anna Kleberg och formgivaren Maja Kölqvist. Kamarade gör sedan 2010 utställningar i samarbete med konstnärer, institutioner och privatpersoner.
Sophie Allgårdh är intendent för programverksamheten på Thielska Galleriet och vice president i internationella AICA. Hon är också mångårig kritiker på Svenska Dagbladet.
Läs gärna mer om utställningen på Thielska Galleriets hemsida: http://www.thielska-galleriet.se/utstallningar/aktuella-utstallningar/

Bild ovan: Elisabeth Westerlund, Cocoon, 2016, foto Kamarade.

Welcome to a conversation with the artists in exhibition The Garden Party.
The conversation will take place in the garden of Thielska Galleriet, where you will meet some of the most interesting artists in Sweden today: Ebba Bohlin, Cecilia Edefalk, Charlotte Gyllenhammar, Rami Khoury, Albin Looström, Joakim Ojanen, Bella Rune and Elisabeth Westerlund.
The conversation is conducted by Sophie Allgårdh, curator for events at Thielska Galleriet, and many years art critic in daily newspaper Svenska Dagbladet.
The exhibition is curated by Kamarade.
Image above: Elisabeth Westerlund, Cocoon, 2016.
Photo: Kamarade
Bus 69 towards Blockhusudden. Busstop at Thielska Galleriet.

Välkommen till samtal på Supermarket

Lördagen den 23 april kl 15 samtalar Niels Hebert, kritker, Anna Livion-Ingvarsson, Gävle Konstcentrum och Marina Maraeva, jurist från St Petersburg, om boken Fristäder, gästfrihet och yttrandefrihet. Samtalsledare är Erik Berggren, kritiker och curator.

Välkommen till en timmes samtal om konstnärlig yttrandefrihet i världen, om om arbetet för fristäder för konstnärer. Samtalet hålls på engelska.

Platsen är Supermarket Art Fair, Svarta huset Telefonplan.

Boken finns att köpa till specialpris, läs mer om den här.

Öppet brev till Kulturrådet angående tidskriftsstödet

Uppdaterat: se svar från Kulturrådet nedan

Efter att riksdagens kulturutskott i december 2014 beslutat att kraftigt dra ner det statliga produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna startade en kort och intensiv, men också ovanlig offentlig debatt. Ovanlig på det sätt att endast ett fåtal röster tycktes försvara neddragningen. Såväl den tidigare som den nuvarande kulturministern kritiserade beslutet (TT 15/12 och 13/12). I protesterna framhölls att detta stöd var helt avgörande för majoriteten av landets kulturtidskrifter, och att kulturtidskrifternas överlevnad i sin tur var avgörande för landets kulturella mångfald (debatten finns skildrad i boken Tidskriftsstriden. Sju dagar som skakade Kultursverige, 2015).

Vi kan konstatera att det finns en bred politisk enighet om kulturtidskrifternas centrala funktion för den kulturella och demokratiska debatten i vårt samhälle. I efterdiskussionen till beslutet av tidskriftsstödet för 2015 framkom dock en del frågor om oklarheter i bedömningsgrunder. Med denna skrivelse vill vi därför peka på att ett bevarat stöd inte är tillräckligt. Produktionsstödet till de svenska kulturtidskrifterna skulle också behöva utvecklas. Svenska konstkritikerförbundet efterlyser därför:

  • Ökad transparens: Det finns en önskan från ansökande kulturtidskrifternas sida om transparens och ökad tydlighet vad gäller fattade beslut från Kulturrådet. Klara bedömningsgrunder är önskvärda så långt det är möjligt. Det kan framstå som svårbegripligt för en tidskrift som inte nämnvärt förändrat sin verksamhet att drabbas av kraftiga neddragningar av tidskriftsstödet. De ansökande tidskrifterna bör kunna få adekvata svar på vad orsakerna varit till sänkt eller höjt bidrag samt eventuellt avslag. Detta för att tidskrifterna ska kunna vidareutveckla och kvalitetssäkraverksamheten. Svaren bör vara offentligt tillgängliga då det handlar om insyn av statligt tilldelade medel.
  • Kvalitetsbedömning: Som en del av ökad transparens och för att tidskrifterna ska kunna göra ovan nämnda kvalitetssäkring är det önskvärt att Kulturrådet och dess referensgrupp ger tydliga direktiv i frågan om vad som kan anses vara kvalitativa kriterier för stödet. I vad mån är antalet läsare, antalet publicerade artiklar, bredd, variationsrikedom, självständighet och kunnighet inom specialområdet avgörande? Tas det hänsyn till den sökande tidskriftens eventuella folkbildande funktion? Är lättillgänglighet, litterär- och teknisk nivå samt formgivning betydelsefull vid bedömningen? Vilken roll spelar målgruppsmedvetenhet och jämlikhetsfrågor vad gäller ålder, kön, etnicitet och social tillhörighet?
  • Behovet av kontinuitet: Även om tidskriftsstödets summa i de enskilda fallen kan tyckas liten vill vi betona den ofta avgörande betydelsen som det har för respektive kulturtidskrift. Kraftigt sänkta bidrag kan omöjliggöra kontinuiteten och i förlängningen leda till nedläggningar av viktig kulturell verksamhet.
  • Extern kommunikation: För att undvika framtida ryktesspridning och ifrågasättanden av beslutsgången samt rutiner inom Kulturrådets referensgrupp anser vi att en öppen och kommunikativ tydlighet är av allra högsta betydelse.

På uppdrag av Svenska Konstkritikersamfundet

Jacob Kimvall, Leif Mattsson, Joanna Persman

 

Svar på öppet brev till Kulturrådet

I ett öppet brev till Kulturrådet den 26 oktober önskar sig Jacob Kimvall, Leif Mattsson och Joanna Persman, på uppdrag av Svenska Konstkritikersamfundet, en utveckling av stödet till kulturtidskrifter. Som en del av denna utveckling efterlyser man en ökad transparens och ökad tydlighet kring beslutet om produktionsstöd.

Kulturrådet och referensgruppen har en stor förståelse för att produktionsstödet har en viktig betydelse och ofta är avgörande för en hög kvalitet för kulturtidskrifterna och har som målsättning att vara transparenta och undvika oklarheter.

Produktionsstödet till kulturtidskrifter utgörs av ett samlat beslut som omfattar alla ansökningar. Beslutet grundar sig på referensgruppens bedömning av varje enskild ansökan men i lika stor grad på ansökningarna som helhet. Grunden till beslutet är en bedömning av kvaliteten på den enskilda tidskriften och generella kulturpolitiska prioriteringar och inriktningar.  Det är därför inte möjligt eller önskvärt att i beslutet ge motiveringar kring varje enskild ansökan. Grunden för beslutet är ett flertal kulturpolitiska mål, som exempelvis mångfald, tillgänglighet och jämställdhet, för den totala bidragsfördelningen.

Vidare önskar sig Konstkritikersamfundet tydliga direktiv om vad som är kvalitativa kriterier för stödet. I utlysningen av produktionsstödet ges, under rubriken ”Grund för bidragsfördelning” en förklaring till vilka kvalitetskriterier som referensgruppen tittar på. Vi skriver bland annat:

”Kvalitetsbedömningen gäller såväl innehåll som teknisk och redaktionell kvalitet. I kvalitetsbedömningen ingår korrekturläsning, språkbehandling, textkritisk granskning, översättningarnas kvalitet, bildernas fördjupning och problematisering av textinnehållet, format, formgivning och bildkvalitet. Den innehållsliga kvaliteten väger in en rad aspekter som:

  • förnyelse
  • angeläget och initierat innehåll
  • tillförlitlighet i sak
  • aktualitet
  • analys och fördjupning
  • tilltal
  • källkritik
  • relation till dagskritik och övrig media
  • unikt material

På Kulturrådets vägnar,

Jan Kärrö

Kan man tävla i konstkritik?

International Awards for Art Criticism, IAAC, är ett nyinstiftat pris för konstkritiker och ett samarbete mellan Shanghai 21st Century Minsheng Art Museum (som öppnar i november 2014), Royal College of Art, London, och den brittiska sektionen av AICA.

Ansökan är öppen för alla. Språket ska vara kinesiska eller engelska, och sista dag är den 15 oktober.

Priset är sponsrat av Minsheng Banking Corporation Ltd.

Så vad vinner man?

En summa pengar (6000 euro) och ett par veckors vistelse i Shanghai eller London. Och naturligtvis äran.

Mer info finns här i dokumentet IAAC.Announcement.26.08.docx..

Och svaret på rubrikens fråga är givetvis nej. Ändå kan någon vinna.

 

Kritikersalong om den medeltida konstnärsrollen

Om en vecka gästar Kritikersalongen återigen Tisdagsklubben i Konstnärshuset och vi är glada att kunna välkomna Jan Svanberg och en konsthistorisk föreläsning om konstnärens ställning i Nordens medeltida byggprojekt

Adam van Düren (ibland kallad Adam von Düren) är stenhuggaren och mästarskulptören bakom Glimmingehus. Han kallades in från den lilla orten Düren i Rehnlandet tio mil väster om Köln på 1480-talet och var därefter verksam i framstående nordiska byggprojekt i 45 år.

Jan Svanberg, professor i konstvetenskap och författare till boken Medeltida byggmästare i Norden (Atlantis 2013), har följt Adam van Dürens liv och karriär på Glimmingehus men också som byggmästare och stenhuggare i Linköpings och Lunds domkyrkor, medeltida byggen på gränsen mot den nya tiden.

Ett av de sista spåren av Adam van Dürens långa vistelse i Sverige är en relief på en kolonnbas i Lunds domkyrka där han huggit in texten: ”Gud var skall det sluta om vi ej vår skröplighet förstår.” Jan Svanberg ger oss en levande inblick i hur byggnadshyttorna var organiserade och vilken roll dåtidens arkitekter – eller byggmästare – spelade.

Tid: Tisdagen den 1 april kl 19.00. Bar med enklare smårättar öppnar kl 18.30. Fri entré

Adress: Konstnärsklubben, Konstnärshuset, Smålandsgatan 7, 2 tr, Stockholm

Tryck på ringklockan ”Konstnärsklubben”

Ladda ner en inbjudan här.

Producent för Kritikersalongen är Sophie Allgårdh, Svenska Konstkritikersamfundet (AICA Sweden).

Konstnärsklubben arrangeras av AICA Sweden i samarbete med Tisdagsklubben –mötesplatsen för alla konstnärer i Konstnärshuset, första tisdagen varje månad. AICA Sweden är en ideell förening och en del av den internationella konstkritikerorganisationen AICA (Association Internationale des Critiques d’Art), en NGO med över 60 medlemsländer under Unesco. www.aicasweden.org

AICA publicerar essäsamling av Ticio Escobar

AICA Press har nyligen publicerat en essäsamling av den paraguayanske kritikern Ticio Escobar: La invención de la distancia/The invention of distance. Boken är som titeln säger tvåspråkig och essäerna behandlar konstfilosfiska problem och teorier: blicken, avståndet, intigheten. Språket är tätt och poetiskt.

escobar

Ticio Escobar är född 1947 och utbildad advokat. Han har varit verksam både inom akademin, som curator, museichef och kulturminister. Han har också på olika sätt engagerat sig för ursprungsbefolkningars rättigheter.

Utgivningen av La invención de la distancia/The invention of distance är en del av ett projekt att synliggöra kritiker globalt. Ticio Escobar erhöll 2011 AICA:s ”Prize for Distinguished Contribution to Art Criticism” i samband med den internationella konstkritikerkongressen i Paraguay.

Boken finns att köpa av Svenska konstkritikersamfundet, kontakta oss på aicasweden@gmail.com eller med hjälp av kontaktformuläret ovan.