Vi syns under Almedalsveckan!

På måndag inleds Almedalsveckan i Visby och den 3 juli kl 17.00 går seminariet Från förföljelse till fristad av stapeln i Fornsalen/Bildstenshallen, med Svenska konstkritikersamfundet som medarrangörer.

Att skapa en fristad i kommunen är ett sätt att stå upp för yttrandefrihet och få möjlighet till ett värdefullt interkulturellt utbyte. Svenska konstkritikersamfundet arbetar sedan en tid tillbaka för att fristadsbegreppet utvidgas och skyddar också konstnärer. I Almedalen möts de kulturorganisationer som arbetar aktivt för att skapa fler svenska fristäder för musiker, författare, konstnärer och andra professionella kulturutövare som lever under hot i sina hemländer.

Medverkar på seminariet gör:

Elnaz Baghlanian, redaktör för Dissidentbloggen/Svenska PEN, Ann-Catrin Lofvars, ledamot i SKL:s styrelse, ordförande Kultur- och bildningsnämnden i Landstinget i Dalarna, Alfons Karabuda, kompositör och ordförande SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare, Fredrik Elg, projektledare, fristad Kulturrådet, Jonna Wehlin, kulturstrateg Växjö, Jenny Lindahl Persson, verksamhetsledare Svenska tecknare, Gunnar Ardelius, författare och ordförande Sveriges författarförbund. Moderator: Kerstin Brunnberg, styrelseordförande Kulturrådet.

Arr: Kulturrådet i samarbete med ICORN, Svenska PEN, SKAP, Svenska tecknare, KRO – Konstnärernas riksorganisation/KIF – Sveriges konsthantverkare och industriformgivare, IAA – International Association of Art, Sveriges författarförbund, Sveriges filmkommissionärer, Svenska konstkritikersamfundet/ACIA Sweden och svenska fristäder.

Efter paneldiskussionen kommer Sophie Allgårdh att representera Konstkritikersamfundet, då kommuner och regioner som är intresserade och som lyssnat på diskussionen kan mingla runt och diskutera fristadsfrågor. Det handlar om att inspirera dem till att satsa på att etablera ett lokalt fristadsprogram.

Tack vare att Konstkritikersamfundet har medlemmar över hela landet kan vi medverka till att introducera nya konstnärer till den svenska konstscenen, en del av det lokala mottagandet. Eftersom vi är en del av en global organisation har vi möjlighet att bistå kommuner och regioner och aktivt medverka i utredningen av konstnärer i behov av fristad. Detta är mycket viktigt eftersom det inte finns en etablerad organisation motsvarande PEN eller Freemuse för bildkonstområdet ännu. I väntan på en sådan organisation som är helt inriktad på bildkonst erbjuder vi våra tjänster.

Svenska Konstkritikersamfundet har särskilt arbetat för den utvisningshotade armeniske konstnären Narek Aghajanyan under det senaste året. Framför allt Patrik Steorn har satt sig in hans fall, granskat och utrett, både med hjälp av medlemmar och i kontakt med den globala organisationen (AICA:s Commission for Censorship & Freedom of Expression) och i oktober 2012 formulerades i samverkan med KRO ett upprop som riktades till regeringen och Migrationsverket. Fallet uppmärksammades i tidningar, radio och TV. Situationen är ännu inte uppklarad och vi fortsätter att verka för Nareks fall, bland annat i samverkan med Arne Ruth. Arbetet för Narek uppenbarade att det finns behov av fristäder för bildkonstnärer i Sverige, se vidare en debattartikel i Expressen som även signerades av KRO och IAA.

Välkommen på föreläsning

267984656679112BORIS GROYS
Alexandre Kojève: After History

Tid: Tisdag 4 juni 16:00-17:00

Plats: sal D7, Stockholms universitet, Frescati
Fri entré

Alexandre Kojève: After History.

The lecture will discuss the filmic work by Alexandre Kojève after he abandoned his role of philosopher after the World War II. In his lecture, Professor Groys will try to show that Kojève’s photographic practice is a kind of continuation by different means of his philosophical discourse.

Boris Groys är filosof, essäist, kritiker, curator och mediateoretiker. Han innehar en tjänst som Global Distinguished Professor of Russian and Slavic Studies vid the Faculty of Arts and Science, New York University. Groys har gett ut ett flertal böcker, bland annat The Total Art of Stalinism: Russian Avant-Garde, Aesthetic Dictatorship and Beyond (1992) och The Man Who Flew into Space from his Apartment (2006). Hans senaste bok, Under Suspicion: A Phenomenology of the Media, kom ut 2012.

Föreläsningen är den sista av tre i serien What does Art Theory Do? Serien undersöker de senaste decenniernas förändrade konstfält, som syns i allt från utställningar till forskning. What does Art Theory Do? är ett samarbetsprojekt mellan tre aktörer som på olika sätt speglar det förändrade konstlandskapet: masterprogrammet Curating Art vid Konstvetenskapliga institutionen SU, Tensta konsthall och Svenska konstkritikersamfundet.

Professor Boris Groys kommer även att hålla en föreläsning på Tensta Konsthall ons 5 juni kl 18:30.

Föreläsningarna hålls på engelska.

Föreläsningsserien What does Art Theory Do? genomförs med hjälp av generöst stöd från Kulturrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

För vidare information vänligen kontakta lektor Magdalena Holdar
magdalena.holdar@arthistory.su.se

Michelangelo som multimediakonstnär. Kritikersalong på Konstnärshuset

Kl 19.00, tisdagen den 7 maj 2013
Fri entré: Inbjudan gäller för dig och en vän.

Svenska AICA:s Kritikersalong gästar Tisdagsklubben på Konstnärshuset.

Peter Gillgren har uppmärksammats för sin omtolkning av Michelangelos Den yttersta domen i Sixtinska kapellet. Målningen skapades som ett multimediakonstverk tänkt att upplevas i en scenografisk miljö med ljussättning och musik.

Under kvällen kommer Peter Gillgren att tala om multimedia och ljudlandskapens betydelse för förståelsen av bildkonst.

Peter Gillgren är knuten till Stockholms universitet där han är innehavare av Anders Zorns professur i konstvetenskap. Han har publicerat flera böcker och texter med performativa aspekter på renässansens konst.

Bar med enklare smårätter öppen hela kvällen kl 18.30–23.00.
Adress: Konstnärsklubben, Konstnärshuset, 2 tr, Smålandsgatan 7, Stockholm. Tryck på ringklockan ”Konstnärsklubben”.

Producent för Kritikersalongen är Sophie Allgårdh, ledamot i Svenska Konstkritikersamfundets styrelse.

SUZANNE HUDSON Naked Pictures: Ansel Adams and the Esalen Institute

ÖPPEN FÖRELÄSNING
Tid: Tisdag 7 maj kl. 16.00-17.00
Plats: Sal D8, Stockholms universitet, Frescati
Fri entré

Naked Pictures: Ansel Adams and the Esalen Institute

This talk will discuss the American photographer Ansel Adams in the context of the pedagogical and social experiment that was the Esalen Institute, an artist colony, alternative education complex, spa, and epicenter of the human potential movement on the central California coast. I argue that Adams, a photographer identified with the technical mastery of his medium, can be better understood through the period counterculture than the East Coast photo establishment. To see him thus is to recast a modernism—not to say an even more autonomous photographic history, so often kept at some remove from it—whose telling allows for practitioners who circulated in populations hopeful about the salutary, even curative, implications of the creative act.

Dr Suzanne Hudson är assisterande professor i modern och samtida konst på University of Southern California i Los Angeles. Hon är en av grundarna till Contemporary Art Think Tank. Utöver hennes arbete som konsthistoriker är Hudson aktiv som konstkritiker och har skrivit för bland annat Parkett, Flash Art, Art Journal och October.

Föreläsningen är den andra av tre i serien What does Art Theory Do? Serien undersöker de senaste decenniernas förändrade konstfält, som syns i allt från utställningar till forskning. Den tredje och sista föreläsningen hålls av Professor Boris Groys Alexandre Kojève: After History, tis 4 juni 16:00‐17:00 D7.

Suzanne Hudson kommer även att hålla en föreläsning på Tensta Konsthall ons 8 maj kl 18:30.

Föreläsningarna hålls på engelska.

Föreläsningsserien What does Art Theory Do? genomförs med hjälp av generöst stöd från Kulturrådet och Wenner‐Gren Stiftelserna.

Föreläsningen arrangerad av masterprogrammet Curating Art, i samarbete med Tensta konsthall och Svenska konstkritikersamfundet. För vidare information vänligen kontakta lektor Magdalena Holdar, huvudlärare för Curating Art vid Konstvetenskapliga institutionen: magdalena.holdar@arthistory.su.se

IRIT ROGOFF The Expanding Field of Education as Creative Practice

Tisdag 23 april 16:00-17:00
Plats: Stockholms universitet, Frescati, Sal D7

ÖPPEN FÖRELÄSNING MED PROFESSOR IRIT ROGOFF

The Expanding Field of Education as Creative Practice

Taking a couple of her own projects as starting point, such as A.C.A.D.E.M.Y (2005), Summit (2007) and e‐flux journal (2010), Rogoff will map out what has taken place in the field with the proliferation of self organised initiatives. Of particular importance
has been the shift from representing education as a series of signifying practices to the eruption of numerous instances of self‐inauguration through the crooked mimicry of its protocols. In her lecture, she will also include discussions with former students from Goldsmiths who have set up interesting initiatives, circling around the drive behind their initiatives and why they think this is what they want to be doing after completing their various academic degrees.

Irit Rogoff är författare och curator och arbetar i gränslandet mellan konst, kritisk teori och framväxande politiska manifestationer. Hon är professor i Visual Cultures vid Goldsmiths University of London.

Föreläsningen är den första av tre i serien What does Art Theory Do? Serien undersöker de senaste decenniernas förändrade konstfält, som syns i allt från utställningar till forskning. Det är ett samarbetsprojekt mellan tre aktörer som på olika sätt speglar det förändrade konstlandskapet: masterprogrammet Curating Art vid
Konstvetenskapliga institutionen SU, Tensta konsthall och Svenska Konstkritikersamfundet.

Irit Rogoff kommer även att hålla en föreläsning på Tensta Konsthall ons 24 april kl 17:30.

Föreläsningarna hålls på engelska.

Övriga föreläsningar i serien är Dr Suzanne Hudson Naked Pictures: Ansel Adams and the Esalen Institute, tis 7
maj 16:00‐17:00 D8 samt Professor Boris Groys Alexandre Kojève: After History, tis 4 juni 16:00‐17:00 D7.

Föreläsningsserien What does Art Theory Do? genomförs med hjälp av generöst stöd från Kulturrådet och Wenner‐Gren Stiftelserna.

Föreläsningen arrangerad av masterprogrammet Curating Art, i samarbete med Tensta konsthall och Svenska konstkritikersamfundet. För vidare information vänligen kontakta lektor Magdalena Holdar, huvudlärare för Curating Art vid Konstvetenskapliga institutionen: magdalena.holdar@arthistory.su.se
Läs mer på: www.arthistory.su.se

World Art Day: Finns det en fristad för underjordens konstnärer?

Seminarium 15 april kl 18-20 Uppsala Stadsbibliotek

– Det är en skandal, säger Arne Ruth, fd chefredaktör på DN, om hur Narek Aghajanyan, en armenisk konstnär, har blivit behandlad av det svenska rättssamhället. Narek och hans familj har vägrats asyl i Sverige och hotas nu av utvisning till Armenien.

Narek Aghajanyan är född 1980. Han har gått på Konsthögskolan i Jerevan och undervisat i konst där. När han flydde arbetade han också med en doktorsavhandling. Han har ställt ut i Paris, och deltog i den inofficiella delen av Venedigbiennalen 2009.

Mot bakgrund av vad som händer i Ryssland och i andra svaga demokratier i det forna Sovjetunionen, kan man ställa frågan om inte konstnärer i lika stor utsträckning som författare slår an tonen i kampen för yttrandefriheten. Det görs försök i olika kommuner att skapa fristadsplatser (jämförbart med fristäder för författare) även för konstnärer. Det ingår i Kulturrådets uppdrag att stödja denna process och där känner man också till Nareks situation.

Deltagare: Arne Ruth, fd chefredaktör DN (moderator), Narek Aghajanyan, konstnär, Ola Larsmo, ordf Svenska Penklubben, Annika Strömberg, kulturstrateg, Christian Chambert, ordf Svenska Konstkritikersamfundet, Michel Östlund ordf, IAA.

Arrangör: IAA/KRO i samverkan med: Svenska Pen klubben, Svenska Tecknare, SKAP svenska kompositörers förening, AICA/Konstkritikersamfundet, Författarförbundet.
Fri entré.

Kom och upplev ännu en dag i konstens namn! World Art Day kommer i år att ske måndagen den 15 april på flera platser i Sverige och i världen. Tanken bakom ”World Art Day” är att kunna lyfta fram en viktig dag över hela världen i konstens tecken. Det finns ett stort behov av att uppmärksamma och betona konstens betydelse,och konstnärernas roll som samhällsbyggare och främjare av infrastrukturer. Det skulle kunna hjälpa nuvarande och kommande generationer att förstå konstens idé och dess värde för vår värld.

Mer information: Michel Östlund ordf IAA: michel.ostlund@hera.se

World Art Day: Seminarium om yttrandefrihet och fristäder

Tid: 15 april 18.00-20.00
Plats: Galleri Format, Friisgatan 15 B, Malmö.

IAA/KRO presenterar multikonstnären Tendai Tagarira under World Art Day i Malmö 15 april. Tagarira är född i Zimbabwe med bor sedan 2010 i Danmark som politisk flykting efter att ha kritiserat regimen i hemlandet. Han är även Danmarks första fristadsförfattare.
Filmvisning med efterföljande panelsamtal om yttrandefrihet och fristäder för konstnärer.

Film: Watch a Can of Worms (Tendai Tagarira/Vitor Lopes 2012, 8 min) Mot bakgrund av vad som händer i Ryssland och i andra svaga demokratier i det forna Sovjetunionen, kan man ställa frågan om inte konstnärer i lika stor utsträckning som författare slår an tonen i kampen för yttrandefriheten. Det görs försök i olika kommuner att skapa fristadsplatser (jämförbart med fristäder för författare) även för konstnärer. Det ingår i Kulturrådets uppdrag att stödja denna process och där känner man också till Nareks situation.

I panelen: Fredrik Elg, Kulturrådet, Tendai Tagarira, konstnär, Charlotte Eliasson, Ordf KRO Syd, Linda Fagerström, konstkritiker. Moderator: Johan Wingestad, verksamhetschef KRO/KIF

Arrangör: IAA/KRO i samverkan med: Kulturrådet, Svenska Pen klubben, Svenska Tecknare, SKAP svenska kompositörers förening, AICA/Konstkritikersamfundet, Författarförbundet.

Fri entré

Kom och upplev ännu en dag i konstens namn! World Art Day kommer i år att ske måndagen den 15 april på flera platser i Sverige och i världen. Tanken bakom ”World Art Day” är att kunna lyfta fram en viktig dag över hela världen i konstens tecken. Det finns ett stort
behov av att uppmärksamma och betona konstens betydelse,och konstnärernas roll som samhällsbyggare och främjare av infrastrukturer. Det skulle kunna hjälpa nuvarande och kommande generationer att förstå konstens idé och dess värde för vår värld.

Upprop för fristäder för konstnärer på World Art Day

Upprop för fristäder för konstnärer.
Pulicerat i Expressen 2013-04-15
http://www.expressen.se/kultur/ingenmansland/

Hoten mot konstnärer finns överallt där politiska oroligheter, orättvisor och förtryck existerar. Konstnärer är extra utsatta eftersom de befinner sig i offentligheten, på samma sätt som exempelvis författare och lärare.

Det fria ordet och det fria konstnärliga uttrycket är intimt sammankopplat och konstnärer spelar en viktig roll för demokratin. I samband med presidentvalet i Kenya i början av mars vittnade gatukonstnärer och fotografer om att deras bilder kan nå en publik som inte kan läsa. Samma sak gäller de kvinnliga målare som med graffiti och väggmålningar protesterar mot våldtäkterna på Tahrirtorget i Kairo.

Det konstnärliga uttrycket har en oförutsägbar potential att vara politiskt, oavsett om det gäller gatukonst och graffiti, realistiska skildringar av lidande och ojämlikhet, eller abstrakta färger och former. Men i många länder lever regimkritiska författare, musiker, dramatiker och andra kulturutövare farligt.

Samtidigt som vi de senaste åren har fått kännedom om flera fall av förföljda konstnärer i andra länder kan vi konstatera ett ökat antal fall med konstnärer som blir avvisade från Sverige trots att de flytt hit undan hot och förtryck. Svenska Konstkritikersamfundet, Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF) uppmanade i oktober 2012 migrationsverket att låta den asylsökande armeniske konstnären Narek Aghajanyan få stanna i Sverige. Han kom som asylsökande flykting till Sverige 2010. Då hade han blivit hotad, slagen och fått sin konst förstörd i Armeniens huvudstad Yerevan sedan myndigheterna nekat honom att arrangera en utställning till minne av de 10 demonstranter som dödades av poliser i samband med presidentvalet 2008.

Övermigrationsdomstolen i Sverige har avslagit hans överklagan och han och hans fru och två små barn står nu inför utvisning. Hans grundläggande mänskliga rättigheter och rätt till yttrandefrihet genom sin konst är starkt hotade om han tvingas lämna Sverige. (Se Arne Ruths artiklar i DN 15/2 och 28/2) Konstkritikersamfundets granskning av fallet har visat att migrationsverket saknar kompetens att bedöma huruvida konstverk kan verka politiskt. Regimkritisk konst är inte alltid lätt att tolka, särskilt inte utanför sitt sammanhang. Fristäder behövs alltså för att kunna erbjuda ett tillfredställande skydd för den konstnärliga yttrandefriheten i Sverige.

Runtom i världen pågår satsningar för att erbjuda fristad till konstutövare inom litteratur och musik. Bland annat har fristäderna i Göteborg, Stockholm, Uppsala, Malmö, Växjö och Sigtuna hittills erbjudit skydd och arbetsro åt nästan 20 författare och journalister. Kommunerna beslutar själva om att bli fristäder och genom att erbjuda boende och uppehälle åt en förföljd kulturutövare stöder de det fria ordet och bidrar till den egna stadens kulturella internationalisering.

Dörren att gå vidare till bildområdet står öppen, och vi är många organisationer i kommuner, staten och i civilsamhället som gärna ser att fler konstområden ingår i fristadsprojektet. Det finns i dag lokala initiativ runtom i landet, med kommuner som utreder frågan om att erbjuda fristad åt en konstnär eller musiker. Det är viktigt att de kommuner som är villiga att bli fristäder för konstnärer får det stöd de behöver och därför borde de statliga anslagen höjas för att fler ska ha råd att erbjuda en skyddad plats för konstnärligt skapande. Det är inte ännu avgjort vilken svensk kommun som blir först med att erbjuda en fristad åt en konstnär, men kanske tar Uppsala eller Malmö ett initiativ under World art day i dag då det där hålls panelsamtal om behovet av fristäder.

Sverige har en historia av att stå upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Nu är det dags att visa att detta gäller för utövare inom alla konstarter. Att erbjuda förföljda konstnärer fristäder sänder ut en viktig signal till omvärlden och inte minst till berörda regimer. Och det bidrar till att göra det svenska konstlivet rikare på bilder och berättelser.

Patrik Steorn
Fil. dr i konstvetenskap
Vice ordförande Svenska Konstkritikersamfundet AICA Sweden

Charlotte Eliasson
Konstnär och ordförande KRO Syd (Konstnärernas Riksorganisation)

Michel Östlund
Konstnär och ordförande IAA (International Association of Art)

Paneldiskussion: Konstkritiken i det framtida medielandskapet

Plats: Moderna Museet, Auditoriet.
Tid: Fredag 22.3 kl 15–17. Mingel och bar i Moderna Bar från kl 17.
Fri entré. Kl 18-20 även fri entré till samlingen.
Språk: Engelska.

Ann-Sofi Noring, vice museichef, hälsar välkommen till Moderna Museet.
Christian Chambert, ordförande i Svenska Konstkritikersamfundet, inleder.
Marek Bartelik börjar eftermiddagen med en kort föreläsning om situationen i USA, men ger också internationella utblickar. Därefter följer ett rundabordssamtal.
Moderator: Mårten Arndtzén, konstkritiker på Sveriges Radio.

Paneldeltagare:
Marek Bartelik, New York, AICA-president, kritiker i Artforum.
Daniel Birnbaum, överintendent Moderna Museet.
Jonas Ekeberg, Oslo, redaktör för nättidskriften Kunstkritikk.
Dorota Jarecka, Warszawa, konstkritiker i Gazeta Wyborcza.
Birgitta Rubin, Stockholm, konstkritiker och konstansvarig på Dagens Nyheter.

Omfattande förändringar stundar i massmedia. I den digitala revolutionens kölvatten står papperstidningen inför stora utmaningar, enligt optimisterna. Inför sin död, hävdar andra. Vad betyder det för det offentliga samtalet, för konstkritiken – och för konsten? Att försörja sig på att skriva om konst blir knappast lättare när tidningarna tvingas spara på allt, i brist på likvärdiga digitala affärsmodeller. Och om utrymmet för professionell konstkritik krymper i dagspressen, hur påverkar detta bevakningen i radio och tv? Samtidigt erbjuder nätet närmast gränslösa möjligheter för kommunikation och interaktion. Hur kan konstkritiken ta tillvara dem, och hur kommer kritiken att förändras av dem?

Detta är några av de frågor vi ska lyfta i eftermiddagens diskussion. Panelen samlar erfarenheter från situationen i Skandinavien, Polen och USA; från såväl dagspress och etermedia, som från internet och tongivande konsttidskrifter.

Debatten arrangeras av Svenska Konstkritikersamfundet i samarbete med Polska institutet och Moderna Museet.

Ambassadörens residens: den yttersta nationella exporten. Kritikersalong på Konstnärshuset

Kl 19.00 tisdag 5 mars 2013

Filosofie doktor Denise Hagströmer, sedan årsskiftet förste intendent vid nya Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design i Oslo, redogör för de kulturella och politiska processer som påverkat utformningen av svenska ambassader. I centrum för hennes avhandling Sökandet efter en nationell vision: Svenska ambassader från1900-talets mitt fram till idag står det svenska moderniseringsprojektet.

Vad händer med arkitektur och formgivning när folkhemmet och Swedish Modern möter internationell storpolitik? Hur väljer Sverige att visa upp sig i omvärlden och hur har våra ambassader tagits emot? I vilken omfattning har strömningar i värdlandets arkitektur tagit sig uttryck i de svenska ambassadbyggnaderna? Under kvällen görs nedslag i Berlin, Madrid, Moskva, New Dehli och Tokyo.

Avhandlingen fyller en viktig lucka. Trots ett stort intresse för svensk
design och arkitektur har det saknats en diskussion om förhållandet mellan kulturpolitik och representativa offentliga byggnader i utlandet.

Denise Hagströmer lade fram sin avhandling vid Victoria and Albert
Museum och Royal College of Art år 2011. Som designhistoriker har hon curerat utställningar internationellt och i Sverige, publicerat böcker och var tidigare lektor vid Konstfack och gästlektor vid Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen.

Producent för Kritikersalongen är Sophie Allgårdh, sekreterare i Svenska Konstkritikersamfundet.

Bar med enklare smårätter öppen hela kvällen kl 18.30–23.00

Adress: Konstnärsklubben, Konstnärshuset, Smålandsgatan 7, 2 tr, Stockholm. Tryck på ringklockan ”Konstnärsklubben”.

Kritikersalongen arrangeras av Svenska Konstkritikersamfundet i samarbete med Tisdagsklubben – mötesplatsen för alla konstnärer i Konstnärshuset, första tisdagen varje månad.